• Startsida
  • Mina mål
  • Ekonomi
  • Min portfölj
  • Verktyg
  • Om mig
  • Deals

Om mig

Vem är jag?
Kort variant: jag är en 38-årig gift 2-barnspappa med villa (nja, radhus) och Volvo men ingen vovve. Jag jobbar inom mjukvarubranschen som projektledare och coach och förutom det är mina intressen ekonomi, film/TV(-avsnitt), PC-spel, innebandy och att resa. På senare tid har jag snöat in på att bli ekonomiskt oberoende genom passiva inkomster. Jag har alltid drömt om det men först nu börjar det kännas görbart. Detta ska uppnås genom aggressivt sparande på börsen i en "pengamaskin". Ungefär som några hundra andra bloggare där ute med andra ord. Jag är fortfarande en glad amatör inom området men tanken är att lära och bli bättre med tiden. Mina förebilder är bl.a. Börspodden, Frivid42, Petrusko, Utdelningsseglaren, z2036, Vägen till Frihet, Ägamintid och Rikatillsammans som var den första bloggen i ämnet som jag kom i kontakt med. Utöver det har jag satt upp mål att bli hälsosamt fit så jag orkar med mer, t.ex. mina två barn... slutligen har jag satt upp som mål att utöka vårt sociala liv, träffa mer (nytt) folk och kanske hitta några nya intressen.

Varför skriver jag då en blogg om detta?
1. Det finns gott om bloggar för att behandla enskilda ämnen såsom ekonomi eller hälsa men jag tänkte ta det ett steg längre och skriver om utmaningen att undvika hitta "balansen", dvs en medioker kompromiss, utan att "maxa allt". Kan man leva sparsamt, för att bygga en pengamaskin, men samtidigt hälsosamt, träna, utöka sitt sociala liv, resa mer och ha roligare - allt på en gång utan kompromiss? Utan att "nöja sig med det man har" eller "man måste ju leva också" (=slösa). Det är mitt experiment!
2. Jag har märkt att om man påminns om saker som måste göras, men som inte nödvändigtvis är kul, dagligen så är det större chans att de blir av. Min tanke är att om jag bloggar om det finns det en liten press att producera, samt en möjlighet att dagligen reflektera vilket jag annars slarvar med. Jag gör det på jobbet så varför skulle det inte fungera privat? Får se hur det går :)

Lite bakgrundshistoria
Jag har sedan ett par år tillbaka följt några bloggar som handlar om ekonomi. Dessa har dels gett mig bekräftelse att jag inte är ensam i mina ekonomiska (och enligt vissa snåla) tankar och inspirerat mig att fortsätta med tålamod och hängivelse. Jag har nöjt mig så här länge med att läsa bloggarna och lyssna på poddarna och byggt pengamaskinen i ganska aggressiv takt sedan 2014. På senare tid har jag blivit triggad av att inte bara öka inkomsterna utan även minska utgifterna. Motivera varje utgift utan att göra avkall på livskvalitet helt enkelt.

I december 2014 blev min syster, 42 år gammal, diagnostiserad med cancer. Det tog lång tid att reda ut exakt var och det visade sig vara en mycket ovanlig och aggressiv form. Samma dag jag fick nyheten googlade jag såklart och även om forskningen var mycket outbredd så hittade jag en rapport från Japan. Dess resultat visade att endast ca 12% överlevde mer än 6-12 månader efter diagnos. Det var som en smocka rakt in i själen. Det var kört.

Mycket riktigt upptäckte vi ganska snabbt att behandlingarna inte hjälpte. Efter ca 3 månader började det gå utför då cancern satte sig även på benmärgen. Jag följde min systers tuffa resa som kämpat så hårt men började mentalt ge upp. Hon visste att det inte skulle gå och ville leva till max till slutet. I slutet på maj 2015 kände hon sig svag, men jag åkte upp till Stockholm och besökte henne. Hon hade lite ont så vi tog bara en kortare promenad istället för den sedvanliga powerwalken. Vi tog lunch på stan och spetsade till det med öl. Hon var förväntansfull för hon skulle vara tärna på sin bästa väns bröllop den 6 juni. Hon gick som planerat på bröllopet juni 2015, stod stolt och höll tal till sin bästa vän och hennes nyblivne make. Kort därefter blev hon inlagd på sjukhus och fick flygas hem med ambulansflyg. Efter en sista kamp gick hon bort på midsommardagen, mindre än 3 veckor efter vi hade varit ute på stan och druckit öl tillsammans och 2 veckor efter hon gått på bröllop och hållit tal.

Detta fick mig såklart att fundera på livet. Dess syfte. Min hälsa. Familjen. Hon var visserligen 7 år äldre än mig men är man verkligen så ömtålig? Jag har som många andra levt i en bubbla med inställningen att "det där drabbar bara andra". Fel. Denna hemska period fick mig att fundera på livet och inse att jag behöver se över min hälsa, vad jag stoppar i mig och hur jag motionerar. Om inte för mig så åtminstone för familjen.

I och med det kraftiga sparandet för pengamaskinen finns det krafter som menar att man "måste ju leva livet också" och att man offrar sitt sociala nätverk om man stannar hemma istället för att gå ut på restaurang, gå på bio och resa. Så är det säkert, men med denna blogg ska jag försöka komma fram till och bevisa att man inte måste ha "balansen" mellan fritid, ekonomi, hälsa, familj, jobb och det sociala. Tänk om man kan Maxa Allt, utifrån ens egna förutsättningar?

Min tanke är att varje inlägg ska kopplas till en eller flera av dessa 6 områden och testa och utvärdera om det går att nå en hög nivå utan att göra avkall på annat.

Denna blogg skriver jag för min egen skull, för att jag inte ska tappa tråden utan bli påmind och fundera på dagen eller veckan som gått, och tiden framöver. Det är lätt att glömma sina planer och mål i "ekorrhjulet" men det behövs bara en liten knuff för att komma tillbaka på banan. Testa, utvärdera, ändra med korta intervall, det är vardag på mitt arbete som coach. Varför inte göra det hemma också? Vem vet, det kanske inspirerar någon läsare där ute också?

6 kommentarer:

  1. Hej!
    Jag känner igen mig i din situation då jag har en mamma som också gått bort i cancer i tidig ålder vilket var fruktansvärt tufft att gå igenom. Men livet måste gå vidare.

    Lyckönskningar från drömmaren!

    SvaraRadera
  2. Tack för kommentaren och lyckönskningarna drömmaren! Väldigt trist att höra om din mamma, men du har rätt i att livet måste gå vidare, vilket det också har gjort för mig. Men samtidigt känner jag att man mår bra över att reflektera över livet ibland för att känna efter - varför gör jag det här? Vad är syftet? Ger det mig (och/eller familjen) glädje, möjligheter, erfarenheter? Jag kan nog säga att jag slutat med "tidsfördriv" numera, allt jag gör har ett syfte (även om det innebär att kolla på en TV-serie eller tar en öl med polarna).

    Ha det bra,
    /MA

    SvaraRadera
  3. Hej!
    Tack för en bra, informativ och välskriven blogg! Jag har "smygläst" en tid, men aldrig kommenterat tidigare. Men det lär bli flera kommentarer framöver. Jag vill också berätta att du är en av mina inspirationskällor till min egen nystartade blogg. Fortsätt som du gör och du har en trogen läsare!

    Mvh Avfart Frihet

    SvaraRadera
    Svar
    1. Hej AF!

      Tack för en värmande kommentar - den gjorde min dag! :) Kul att höra att bloggen inspirerar någon förutom mig själv! :)

      Kikade in på din blogg lite snabbt och såg att vi är ungefär på samma ställe, i alla fall målmässigt, åldersmässigt och portföljmässigt. Ska kika lite närmare så fort jag får lite tid över!

      Ha det bra och lycka till med bloggen!

      /MA

      Radera
  4. Vilken oerhört rörande beskrivning. Jag grät när jag kom till delen om din syster. Bara att ha startat den här bloggen tyder på hur långt du har kommit i dina tankar. Jag hittade din blogg när jag googlade runt, är för övrigt en 24-årig tjej som är less på att slösa. Sedan jag flyttade till en storstad så känns det som att det är allt jag gör... Nu vill jag, som du, tänka på min (framtida) familj och spara pengar, "maxa allt", även hälsan. Älskar din bloggidé och dina inlägg som är skrivna med mycket humor och självinsikt! Din familj har verkligen tur som har en pappa som dig.
    Hälsningar,
    Alva

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack för kommentaren Alva och kul att du hittade hit! Tack för de fina orden, de värmer och gör det extra motiverande att skriva. Det har varit glest mellan inläggen ett tag men nu är det semester vilket förhoppningsvis ger mer tid att skriva :)

      Lycka till med sparandet!

      Radera